Hur ska jag kunna vända på det här?

Att återigen se gryningen.

”Det är ju kloka ord men hur tusan ska jag göra när det känns som det gör? Jag har ju ingen ork…”

Mycket av det jag reflekterar över är svårt på olika vis att ta till sig. Egentligen är det som att köpa en ny tv, läsa instruktionsboken men sen inte följa instruktionerna. Eller att läsa en bok om träning, lära sig teorin om både kost och hälsa men fortsätta på samma sätt som du alltid gjort tidigare. Det handlar om att göra förändring. FÖRÄNDRING. Det är inte svårare än att börja ändra på saker. Alla förstår att om jag inte ändrar så fortsätter allt som vanligt. Det är den enkla biten. Det som kan bli den stora utmaningen är att du gör förändringar men det verkar inte fungera ändå. Det är precis här som nästa dimension kommer in.

Jag har varit inne på det ganska många gånger men det är vad reflektioner handlar om. Att hitta olika vinklingar för att någonstans hitta det som passar en själv. Hemligheten att komma till nästa dimension, att lyckas med steget, att påbörja resan på riktigt och inte stå kvar frustrerad i dimman är att göra det ordentligt och inte lura sig själv. Det finns ingen genväg och det finns heller inget sätt att både komma iväg på resan och samtidigt stå kvar. När du befinner dig i ditt ”mörker”, när du känner att det känns hopplöst, när du bara inte kan förstå hur du någonsin ska kunna få känna dig så där som du drömmer om, att var där ditt lyckligaste jag mår bra så är anledningen att du håller fast. Och så länge du håller fast kommer du att stå kvar. Det är du som har den makten alldeles i dina egna händer. Du bestämmer. Men det finns ett krux, en liten hake, en liten detalj som gör att du inte släpper. Du vågar inte.

Allt handlar om att du inte vågar. Du vågar inte för du tror att hela världen kommer att se dig som svag och ynklig. Att den du varit som alla alltid trott du varit bara varit en falsk fasad. Du vågar inte låta andra se den verkliga du. Den finns en vinst bakom hörnet kan jag lova. Först och främst beror din rädsla på dig själv, ditt eget självskydd, din bekvämlighetszon, den lilla på höger axel som viskar i ditt öra alldeles fel saker. Den lilla på din vänstra axel ligger utslagen och förmår inte längre på egen hand få dig att göra rätt saker. Att andra ska tycka som du tror kommer inte att ske. Självklart finns det tyckare som ändå aldrig kommer fatta vad som sker men dessa är inte värda ens en smula av det du kommer att uppnå i nästa dimension. Dom kommer att vara distanserade och aldrig någonsin betyda något i din framtid. Så det är dags att släppa taget ordentligt nu.

Det finns ganska många olika saker som dränerar oss och jag kan inte analysera ditt liv härifrån men det finns ändå generella saker som du kan göra kopplingar eller liknelser till som för många är gemensamt. Jag tar exemplet som ligger mig nära. Att ha presterat och fått tusen klappar på axeln som gjort att jag bara fortsatt i samma tempo utan att tänka efter. Som lett fram till en utmattning. Golvad, utslagen och tömd på energi. Sjukskriven och en känsla av att aldrig vilja komma tillbaka. Men samtidigt en oro för att inte veta vad det ska bli istället. Vi håller fast vid anställningen och vi har på papperet en roll att återvända till. Bara det i sig är en typisk stolpe vi håller i som gör att resan inte kan påbörjas. Det är ett tag som behöver släppas. Insikten om att aldrig återvända. Det är ett viktigt beslut. Och i det beslutet verkligen tro på att det inte är farligt och att vad du än kommer att göra senare kommer att bli bättre. Glöm titlar, pengar, berömmelse och alla de ”kickar” som varit anledningen till att du är där du är just nu. (beröm, klappar på axeln eller vad det nu är) Du behöver inte var utslagen eller sjukskriven men du kan mentalt befinna dig i en återvändsgränd på det arbete du går till varje dag och tycker det är skit. Situationen är densamma men lite olika grader på skalan bara.

Ett: du behöver vila hjärnan. Pausa sociala medier. Stäng bara av. Skriv att du tar en paus om du vill och logga sen ur. Alla intryck från sociala medier är som en drog som håller dig nere. Det bara är så och det finns mycket att läsa om det och hur våra hjärnor reagerar och vilka dopaminkickar vi får. Sen behöver du koppla bort arbetet. Nu utgår jag från att du är sjukskriven. Det är ytterst nödvändigt att du bara stänger av och inte bryr dig det minsta om vad som sker. Du är inte där och du kan inte påverka och försöker du ändå påverka så sitter du fast. Det är en rejäl stolpe att hålla fast vid och tågen bara passerar utan att du har en chans att lämna perrongen. Även jobbet finns på sociala medier. Du är vän med jobbarkompisarna och företaget finns på olika plattformar. Du är sjukskriven men delar ändå företagets inlägg, annonser och annan reklam. Du vill fortsätta vara en del av något som du bara måste släppa nu. Visst, det är absolut möjligt att du återvänder till samma företag. Du kanske har en superbra chef som gör allt den kan för att hitta en annan, ny roll som passar just dig eftersom den gamla rollen bara är skadlig. Tror du att det är sant så finns det en möjlighet till framtid. Grattis i sånt fall. Dock tror jag chansen är liten. Jag har sett så många exempel genom livet på att detta inte fungerar.

När du släpper greppet om alla stolpar kommer du börja få luft under vingarna. Du behöver acceptera att falla fritt när hindren är borta. Du kommer landa i bomull och porten till nästa dimension öppnas. Du behöver våga att var svag. Jag har reflekterat över det tidigare och det var ett av mina första inlägg. Det kan vara värt att skumma igenom den texten om du inte gjort det tidigare. Här finns en direktlänk: Våga vara svag.

Om vi återvänder till sociala medier så finns en sak som jag funderar en del på. Det handlar om födelsedagar. Facebook är så snällt att det talar om för oss att någon fyller år. Känn efter om du verkligen tycker det betyder något att få massor av födelsedagshälsningar den vägen. Jag ordar inte mer om det men tycker det är en bra övning för dig att reflektera över. På LinkedIn som är ett annat socialt media fast med en annan betydelse finns liknande funktioner med automatiskt genererade meddelanden. För några dagar sen uppdaterade jag min profil med information om var jag just nu är och jobbar. Grejen är att att jag varit där sen i januari vilket jag också angav på min profil men systemet lägger ut en blänkare om att alla ska gratulera mig till mitt nya jobb. Med färdiga grattishälsningar som man bara behöver klicka på. Vad betyder dessa hälsningar egentligen? Jag får inre bilder av zombies som följer strömmen av andra zombies. Vilken bild får du? Vad betyder något och vad betyder ingenting, på riktigt? Om vi vill, kan vi använda vårt medvetna så vi tänker det extra lilla steget för att göra rätt saker. Vill vi på riktigt gratulera något så att det betyder något kan vi väl ringa varandra? Och jag har faktiskt koll på de flesta födelsedagar som jag vill komma ihåg.

Våga använda dina riktiga känslor. När du på riktigt upptäckt dom och kan sortera i dom kommer du upptäcka en värld full av människor som ser och uppskattar den du är och du kommer få så många nya möjligheter bara för att du är den äkta du. Du kommer att upptäcka att du inte mår det minsta dåligt av att säga nej, av att på riktigt låta andra ta sitt eget ansvar och att du lever ditt liv på det vis som du bestämmer.

Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.