Människan – enkel och lättläst?

Vi är lättlurade, manipulerbara, förutsägbara och ganska enkla att styra, vi människor. Men vem styr vem? Man kan också säga att vi är omtänksamma, kärleksfulla, hjälpsamma och bra på att tyda signaler. Men vem är snäll mot vem? Har vi koll på vilken avsikt vi har när vi använder våra egenskaper? Det får var och en själv svara på utifrån egen grad av medvetenhet och ärlighet. Jag tror ju att människor i de allra flesta fall inte har tillräcklig koll på sig själv och inser vilket kraftfullt verktyg detta är. Tänk dig själv alla situationer där du reagerar, positivt som negativt, på andras beteende. Det har du nog gjort ganska många gånger genom livet. Vem har inte det? Men hur många gånger tror du att mötena skett där du och den du möter varandra har varit 100% i närvaro? Där bägge är i total harmoni, agerar helt i det medvetna, utan instinktiva reaktioner och med totalt fokus på den andre? Genom att reflektera i en sån dimension kan jag upptäcka en potential utan dess like. Bara tanken gör att jag vill träna på och utveckla förmågan. Det är egentligen en direkt fortsättning på tanken att verkligen se. En grundförutsättning för att lyckas med detta och kunna utvecklas av det är att ha styr på självinsikten och skapandet av den egna balansen. Förstå dig själv för att förstå andra. Styr dig själv utifrån den du är och inte vad andra vill. Hänger du med? Du blir inte manipulerad om du inte själv tillåter det.

Vi har självfallet regelverk och normer att hålla oss till. Om vi inte hade det skulle det bli total anarki och människan skulle snabba på nedmonteringen av vår värld…men vi har också väldans massa idioti för oss om vi ser det ur ett större sammanhang och hur många gånger tänker du inte att det finns gott om idioter som bestämmer och inte verkar veta hur saker ska skötas? Men hur har vi hamnat där då? Om vi nu är så kloka vi människor? Tja, ur det större perspektivet så kan vi ju kalla det för masspsykos om vi vill men om vi bryter ner det till mer konkreta tankar så kan det kanske handla om att vi låter oss luras? Det är lätt att gnälla med hur lätt är det att göra det omvända? Vi kan också säga att vi inte orkar bry oss, det tar för mycket tid och energi att engagera sig? Ja men då låter vi ju andra få ta de rollerna och vi överlämnar makten till någon annan. Våra hjärnor har ett självskydd och gör oss hyfsat egocentriska på ett, i min mening negativt sätt, eftersom vi använder dessa signaler för enkelt och ogenomtänkt. Vi tror att vi inte kan, vi vågar inte. Vi gör oss själva små och obetydliga eftersom vi inte ”ska sticka ut”.

Jag kommer alltid tillbaks till några grundläggande saker. Det viktigaste av allt är att stänga av sin autopilot och agera medvetet. Därtill att fixa till självinsikten för att känna sig själv och justera självbilden. Det leder till ökat mod. Vi är så onödigt fega och tror för lite om oss själva. Du behöver inte vara fullfjädrad för att även utveckla andra områden. Allt hänger samman och kan mätas efter dina egna skalor. Du upptäcker själv när du når nya nivåer och börjar göra saker annorlunda. Allt kan göras i små steg men det är när stegen blir många som skillnaden blir markant. Ta som exempel att du bestämt dig för att tänka den extra sekunden och våga följa din känsla istället för att alltid göra som tidigare. Om du håller fast vid det så kommer du så sakteliga att ta beslut på nya sätt och när du upptäcker att det inte var så svårt och att du borde gjort en förändring långt tidigare så kommer självkänslan och modet per automatik. Du blir mer klarsynt och redan då kan du börja observera sånt jag började denna reflektion med. Börjar du upptäcka att det är andra som styr ditt liv? Vi behöver inte använda ett så starkt ord som manipulerad men i grund och botten är det samma sak och nyanseras kanske mer av avsikter eller att anledningen är någon annans vinning. Det är att bli utnyttjad negativt. Men det är inte så konstigt eftersom vi är naiva och tämligen lättstyrda. Den absolut bästa kombinationen är om vi gör bra saker med hjälp av goda egenskaper och använder varandras styrkor. Fast medvetet och transparent.

Jag upplever mig själv med mina egna erfarenheter ha uppnått en förmåga att läsa andra och fånga upp intentionerna bakom. Jag har haft förmånen att i olika arbeten haft chefsroller. Det innebär att befinna sig i en hierarki som skapats för att utveckla och nå mål (superenkel sammanfattning men inlägget handlar inte om organisationsstrukturer och alla vet vad jag menar ändå) Hursomhelst innebär ju ändå det att jag i min omgivning har andra som befinner sig i liknade roller. Här har jag lärt mig så enormt mycket om hur människor inte bara fungerar men också hur lätt det är att misslyckas. Det handlar inte bara om att styra en verksamhet. Det handlar så mycket om kommunikation där vi samtidigt har fastställda ansvar och roller. Och när människor får en stämpel och en inrutad arena så skapas en problematik av att de flesta vill hålla sig inom sin ram eller ruta. Och visar det sig sen att kostymen är för liten eller för stor så uppstår genast glapp och konflikter. Det behöver inte betyda att man slåss med varandra men maskineriet går alldeles för trögt och om det saknas smörjning så kommer det till slut att stanna upp. Människor mår dåligt och alla skyller på någon annan av den enkla anledningen att vi inte beskyller oss själva. Det här gäller överallt där människor som inte på riktigt känner sig själva eller varandra på något vis ska samarbeta och interagera. Överallt.

Ok, att reflektera kan skapa förvirring. Jag kan måla upp bilder med beskrivningar som gör att du som läser ger upp. Men om du läst tidigare inlägg så har jag ett flertal gånger påpekat att det inte går att hoppa över steg. Att måla upp en bild av något som ligger långt fram i den egna utvecklingen är mer som att beskriva visioner eller långsiktiga mål. Vi behöver börja hos oss själva och om många individer gör den egna resan, utvecklar sig själva med avstängda autopiloter och beslut som skapar mod, glädje och balans så blir smörjningen helt plötsligt effektivare. Det självspelande pianot kanske ligger långt, långt borta men det viktiga är ju att du mår bra. Att du hittar din glädje och balans. Det är ditt fokus. Men vetskapen om att du bidrar till något större samtidigt är bra att ha med sig.

Vi är enkla trots vår komplexitet. För den som vet vilka knappar man ska trycka på innebär det en maktfaktor. För den som vet vilka de egna knapparna är och lärt sig läsa andras signaler innebär det kontroll. Självkontroll. Och med den kan vi välja när vi vill styras om det passar in i vår egen resa. Vi behöver inte alltid följa ett ”perfekt mönster”. Vi behöver göra det som får oss själva att må bra. Allt behöver inte sägas högt. Men vi behöver göra saker så vi skapar harmoni i våra relationer. Vi kan gå emot oss själva om vi väljer att göra det för någon annans skull. För att vi vill, inte för att vi blir utnyttjade till det. Kom ihåg att vara självisk. Men utan att vara dum.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.