Vad gör dig stressad?

Vi blir stressade av olika saker. Det är självfallet något i stort sett alla känner till. Vi är alla olika men vi har också likheter. Likheterna är något vi känner igen i vår omgivning. Alla kan uppleva att man ”klickar” med vissa. Det beror på att vi har samma typ av drag, egenskaper, uppfattningsförmåga osv. Det är också därför man kan profilera oss med färger och djur eller annat i personlighetstester jag skrivit om tidigare. Jag tror man ska vara lite försiktig med profileringarna. Å ena sidan är det bra att fördjupa sig och få ett hum om varför man gör som man gör, reagerar som man gör och vilken hjälp som underlättar för oss t ex i arbetsrelaterade situationer. Men jag tror också att man kan stämplas eller på egen hand förstärka eller övertyga sig om saker pga av ett resultat av ett test. Det kan ju faktiskt bli en felprogrammering som leder åt fel håll! Tänk om testet egentligen inte visar ditt rätta jag och hjärnan luras att du är någon annan än ditt verkliga jag?

Vad jag ville komma till är att vi, oavsett vilken ”typ” vi är, har olika behov. Därför kan vi inte behandla alla helt lika hela tiden. Vi kan läsa om sånt i debatterna om skolan, vi kan se hur barn och ungdomar inom idrottsliga sammanhang faller ifrån och jag tror ju att det beror på att vi inte individanpassar mer för att underlätta utveckling och välmående.

Vad gäller stress och psykisk ohälsa så har det krupit ner i åldrarna samtidigt som fler drabbas på ett bredare plan än tidigare på arbetsplatser. Jag har läst att den generation som växer upp nu kommer bli den första som inte är intelligentare än tidigare generation. Och då talar man om hela mänsklighetens historia. Kan du tänka dig? Och vad beror det på? Anledningen ska vara att teknikutvecklingen går så fort att den springer snabbare än utvecklingen av människohjärnan. Det tror jag vi alla kan vara eniga om och de räcker med att läsa om Artificiell Intelligens, logaritmer och nyktert se på oss själva hur vi som genom masspsykos åker med strömningar och trenderna som en pingvin på blöt is i nerförsbacke. I dessa avseenden så är vi alla densamma, vi är människan. Och det är ju inte så konstigt att vi ser slitningarna och osämjan i samhället växa fram. Titta bara på dagens politik. En mängd småpartier i Sveriges riksdag från vänster till höger, nationalistiska framgångar över hela jorden. Stängning av gränser och en helt ny osolidarisk ”tänk på oss själva”-attityd. Men samtidigt fortsätter det höga tempot. Samtidigt fortsätter trenderna och strömningarna att dra med i stort sett alla i samma berg- och dalbana. Men det passar ju inte för alla. Vissa blir ju åksjuka. Andra drabbas av panik. Alla tycker inte det är lika roligt.

Jag känner nästan att jag använder ett mantra när jag tjatar om vikten av att känna sig själv. Men om alla kände sig själva, på riktigt och anpassade sitt eget liv efter sig själva så skulle också stressen och dumheterna bromsas upp. Om vi inte ifrågasätter oss själva innan vi ifrågasätter någon annan så lyckas vi aldrig. Om vi samtidigt skaffade oss en större insikt om hur jag själv och andra i min omgivning fungerar och reagerar, utifrån våra egenskaper, skulle vi också kunna uppträda och behandla andra på ett individanpassat och unikt vis. Vi skulle underlätta för varandra att fungera bättre, må bättre och vi skulle minska på stressnivån. Samtidigt skulle en sådan utveckling i megamycket större utsträckning ifrågasätta den breda utvecklingen. Du vet att allt styrs av tillgång och efterfrågan? Om vi minskar efterfrågan på något idiotiskt så kommer tillgångarna att anpassas. Så är det. Vissa dagar ser jag i syner hur stora horder av människor, som i en film i slow motion, vandra fram som zombies, med öppna munnar och tomma blickar, i rad efter rad, efter varandra, följande en skrattande makthavare. (det är ett försök till en beskrivning för att du ska visualisera). Ser du det framför dig så tror jag du tänker att ”det är ju tur att inte jag ingår i den massan av dårar”. Men stämmer det? Det räcker med ett impulsinköp i affären, ett ilsket långfinger i trafiken, ett abrupt nej till barnets fråga utan att ha lyssnat klart, en tom tallrik på bordet utan att minnas hur det smakade eller scrollningen på telefonen under mötet. Då är man en av zombisarna… vi ingår i strömningarna när vi går på autopiloten, vi ingår i massan när vi låter andra styra vår vilja. Vi får den tomma blicken och gapande munnen när vi inte tar befälet över oss själva.

Det blev en lite lång och utsvävande reflektion idag men jag fortsätter bara att ringa i klockorna och testar nya infallsvinklar med samma grund som tidigare. Genom härvaron och genom att ta kommando och bestämma över våra egna liv, genom att vägra autopilot och invanda beteenden så kan vi uträtta under. Så fundera på vad det är som gör dig stressad, vad som får dig att må sämre och som gör att du upplever en saknad av något annat och med ett steg i taget, justera beteende, vanor och inställning/attitiyd och långsamt blomma ut och bli den du vill!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.