5. Känner du dig ur slag? – Om att stanna upp och ta ett steg i taget

Tar det aldrig slut? Ska det vara så här? Vad är meningen med livet?

Bilden är från ett läger under en paddeltur i sjöarna på gränsen mellan Dalsland och Värmland. Det var under en period av sjukskrivning orsakad av stress. Psykisk ohälsa är den nya folksjukdomen.

Frågorna under rubriken är rätt tunga tankar som många kanske känner igen sig i? För en del omfattande, för en del kanske då och då och så känns det som vi har dom där som aldrig verkar ha en tung dag! Orsakerna kan nog vara många. Du kanske just nu har en enorm börda eller livsförändring i din omedelbara närhet eller drabbats av något själv som känns sådär tungt som om världen låg på dina axlar… Eller du känner att varje dag är densamma, det är grått, inget händer och du ska vara den som hela tiden MÅSTE göra än det ena än det andra. Allt från ungar till skola och dagis, handla, laga mat, plocka undan, städa, ringa hit och dit, föräldramöten, skjutsa och hämta till idrottsaktiviteter, stå i kiosken, sälja bingolotter, parmiddagar, släktträffar, fika varenda söndag och upp på det ha ett jobb där det enda man vet är att det inte blir som planerat eller alltid är exakt helt detsamma? På jobbet verkar alla hela tiden ha så mycket att göra och vi ska ha möten hela tiden som bara tar upp en massa tid! Du kanske går i skolan och inte fattar hur ekvationer och grammatik eller vad huvudstaden i Bangladesh har något som helst att göra med livet? Och att bli vuxen verkar inte så kul eftersom dina föräldrar bara verkar ha en massa måsten. Ska jag också bli sån? Nyheterna som visas pekar på en värld som går under av klimatförändringar, krig, flyktingströmmar, fake news, kriminalitet, bilbränder, risk för lågkonjunktur, fattiga pensionärer, terroristdåd, segregation och lavinartad ökning av psykisk ohälsa. LAVINARTAD ÖKNING AV PSYKISK OHÄLSA! 

Det är en generell beskrivning av hur det faktiskt ser ut ikring oss idag, hur vi själva känner och det verkar bara bli värre och värre. Någon som hört någon de senaste dagarna säga ”det är lite mycket nu”. Men om vi nu mår dåligt av allt det här, varför utsätter vi oss då för det? Ja, såklart kan jag ju inte strunta i mina barn men jag kan ju be dom vara mer delaktiga själva för att få avlastning? Jag kan ju inte strunta i jobbet men jag kanske själv kan göra något för att förbättra arbetsmiljön? Jag kanske inte kan rädda världen från världens alla utsläpp men jag kan ju börja hos mig själv? Jag kanske inte kan göra något åt en amerikansk president men jag kan fundera på varför det blivit så. Jag kan ju t ex vara källkritisk själv och göra egna och aktiva val baserat på kunskap och inte rykten? Och alla dessa nyheter! Svårt att påverka men jag kan ju välja att inte proppa skallen full av intryck genom att digitala flöden får bombardera mig med dom!

Det finns alltså väldigt mycket vi kan göra på egen hand och inte vänta på att någon knackar på dörren, vinkar med ett trollspö och ”simsalabim” så är allt bra! Vi är tillbaks till att stanna upp. Kom ihåg att stänga av autopiloten. Skapa utrymme i ditt liv genom egna prioriteringar. Är du slav under din smarta telefon? Du behöver inte berätta det för någon annan men det är viktigt att du erkänner det för dig själv. Den liksom bara bränner där! I fickan, i bilen, i soffan, vid middagsbordet, i sängen. (nu började jag nynna på Veronica Maggio tror jag det är, ”…i hissen, i hallen,  jag faaaaller”). Telefonen är ju överallt eftersom du själv väljer att det ska vara så. Det är faktiskt så att det finns vetenskapliga studier som stödjer detta idag. Jag säger inte att man ska slänga bort telefonen men det är inte så komplicerat att sätta upp ett eget litet regelverk 😉 om det är svårt med disciplinen, som att ha mobilfria tider, mobilfria zoner och städa upp i sina flöden på sociala medier. Idag hinner vi inte läsa inläggen men vi gillar dom ändå. Vi glömmer att algoritmer skapar laviner. Råkar du tänka medhållande ”exakt! det är så j-vla dåligt, vilka idioter” osv och klicka ett gilla (fast du ogillar) eller göra en delning? Mmm, då sitter du där och får ännu mer av det som får dig att bli irriterad! Simple as that! Våra hjärnor klarar inte av alla intryck som ska bearbetas och på sociala medier finns det gott om intryck. Till råga på allt så får vi (de flesta iaf) sömnproblem av det blå ljuset från skärmarna så sista timmen innan läggdags ska man helst inte titta på en skärm överhuvudtaget. Jag har gjort likadant men inte längre. Jag vill se sånt som gör mig glad. Därför sorterar jag.  Nog om digitala sjukdomar. Jag ville bara skapa reflektioner! 

Ja, men sen då? Ska jag må bra sen? Nej, det finns inga universella mirakelkurer. Det finns så klart mängder med metoder och jag är varken läkare eller psykolog men man kommer ju långt på sunt bondförnuft och är det illa kan man ta hjälp och få prata med en expert (det är inte farligt). Förnuftet kan bara användas om man gör saker medvetet och stannar upp. Tänk tanken, tänk efter, gör medvetna val, förändra med ett steg i taget, lär dig själv att hitta det som passar dig. Som att träna eller gå ner i vikt! Hur många har kört igång en krånglig specialdiet och hur många har gått från soffan till 5 dagar i veckan på gymmet? Hur många lyckas? Det finns dom som lyckas men majoriteten misslyckas. DET BLIR INTE ROLIGT! Eller hållbart för den delen. Ett steg i taget. Tänk långsiktigt. Tänk livsstil. När det gäller kosten så kan det räcka med att tänka på vad det är man faktiskt äter (ätit), på vad man tycker är gott och sen göra varianter på det fast i lite mindre volym och välja att en eller två dagar i veckan anstränga sig och göra en ny rätt. Du måste inte gå från noll till hundra! Att gå ner i vikt handlar i all enkelhet om att göra av med mer energi än man stoppar i sig. (!) Träna kan man göra lite hela tiden. Bestämmer du dig bara och gör en plan så håller du dig till planen. Oavsett om träningen går bra eller inte så har du ju ändå gjort det. Den bästa träningen är den som blir av. Att promenera är att träna. Lågintensiv träning i mer än 30-40 minuter är effektivt för viktnedgång. Visst låter det enkelt? Såklart är det inte helt lätt. Det finns ju någon som håller emot! Någon som hittar alla argumenten för att inte göra det. Någon som säger, ”jag gör det imorgon, nästa vecka eller när jag väl köper dom där springskorna!” Behöver jag nämna vem det är? (viskning) det är du.

Minns du att jag skrev något om att vara egoist? Och att det inte är negativt? Tänker skriva längre fram om hur man ska säga nej också (måste skriva ner det för annars kommer jag glömma det). Nu undrar du vad jag menar eftersom jag alldeles nyligen sagt att du ska börja säga ja. Men jag återkommer till det annars blir detta alldeles för långt! Men kort betyder det att säga nej till det som du faktiskt inte orkar eller vill fast du säger ja idag. Dels behöver du hitta tiden och varför lägga den på andra som kanske bara utnyttjar att du ställer upp? Det löser sig ändå och är det inget akut så fixar det sig! Men det är viktigt att du berättar och är helt öppen med dina närmaste om hur du planerar att göra. Du behöver verkligen lägga in din egen tid i kalendern och det är lika viktigt att hålla dom tiderna som att betala räkningar. Skjut inte upp det och du kommer känna dig nöjd efteråt.

Hoppas jag inte rör till dig för det och att allt blir ett osorterat blurr nu. Gör dina egna reflektioner, plocka bara det du känner passar dig. Lite är bättre än inget. 

Fundera nu på vad som får dig att känna som du gör. Skriv gärna ner det så det blir mer konkret. Du kan få känslan av att det är löjliga saker du skriver men sanningen är ofta att det är många små skitsaker som tillsammans till slut får bägaren att rinna över. Inte konstigt att människor kan gräla över en strumpa på golvet. Det är ju inte strumpan som är orsaken alldeles ensam. Det är strumpan och 50 andra saker! Hursomhelst, kika på din lista och stanna upp och fördjupa dig i varför du stör dig. Sätt sen igång och eliminera de enklaste först. Jag lovar att du hittar sätt. För det mesta handlar det om att prata med någon. Utgå från dig själv och be denna om hjälp, eller att sluta med, eller börja med eller vad det nu är. Och glöm för all del inte att berätta hur du känner (när du ser din strumpa, som nu symboliserar allt på listan). Kom ihåg att bara ta några få saker till att börja med. Du fixar inte allt på en gång. Det orkar du nog inte med!

Vi tar sen träning som exempel även om det i ditt fall är något annat. För att komma igång, komma över tröskeln, få ändan ur vagnen, få tummen ur… jag du fattar, så är det bara att du bestämmer dig. Inte att nå slutmålet om en vecka… nej, du behöver inte ens veta när slutmålet är. Det viktiga är att börja. Det första steget på resan som är tusen mil du vet! Första veckan kan du bestämma att du ska promenera två gånger. Låter det svårt? Nej, det är det inte. 2 x 30 minuter. 1 timme. På en vecka. Som består av 168 timmar. Det är 0,5% av all din tid den veckan. Hitta argumentet mot det du! Under promenaderna kan du du kanske fundera på vilken form av träning du tror kan passa dig. Jag t ex skulle ju inte hoppa in i ett body pump pass för att någon annan säger att det är bästa träningen… men jag tycker det är helt ok att gå på gym. Och tar vi gymmet som exempel så är det många av oss som kanske tänker att ”där går bara alla dom som redan kan gymma”. Bilder byggs upp inne i den där delen av hjärnan som skapar rädslorna vi pratat om tidigare. Då är det dags att stanna upp och återigen programmera. Scenen inför 200 personer du vet? Nej, skit högaktningsfullt i alla som är på gymmet. Du kan gå dit och du kan fråga som som jobbar där om råd för att komma igång. ALLA och då menar jag ALLA, är nybörjare någon gång. Ska dom som har lärt sig redan ha någon som helst rätt att ha åsikter om hur du ser ut på gymmet när du inte vet hur man gör? Självklart inte och sannolikheten är att 99% av dom som är där heller aldrig ens skulle tänka tanken. Det är bara dom där trollen i hjärnan igen. Du är där för din skull och dom är där för sin skull. Så, punkt, enkelt. Det är så.

Idag blev det lång text men det är ju ett spännande område också. Tänkte bara relatera till bilden i inlägget. Vi behöver hitta våra oaser när vi hittat vägen till egen tid. Jag mår som bäst av att få vara i skogen, i fjällen, på eller vid hav eller sjö. I naturen helt enkelt. När man är låg, dränerad på energi, utarbetad, sönderstressad, får ångest eller på annat sätt upplever den starka känslan av att må riktigt dåligt, så är inte medicinen att lägga sig på soffan. Hur trött man än är! För att orka komma ut i det som ger energin kan man behöva hjälp. Jag berättade för min familj och nära vänner hur jag mådde och bad om hjälp. Jag bad att ingen skulle be mig ta några beslut, inte ens fråga vad jag ville äta. Hjärnan orkade helt enkelt inte och en enkel fråga kan skapa ångest eller oro. Nej, istället behöver samma personer veta vad du behöver. Sen talar dom om för dig att ”Nu ska vi gå ut på en promenad”, ”Nu ska vi gå till gymmet”,”Nu ska vi ut i skogen”, ”Nu ska vi laga mat och du ska koka riset”. Är du med? Du vet vad du behöver men du klarar kanske inte av att fixa det själv. Tusen argument emot dyker upp (och det är det där magiska undermedvetna som bestämmer åt dig) men ta hjälpen och gör som dom säger. Det funkade på mig! 

Men är det inte så illa att du är helt under isen så ska du ta på dig rollen själv att vara din egen ledare. Du bestämmer över dig själv. Skjut inte upp! Och gör saker i rätt takt. Ett steg i taget!

2 reaktioner till “5. Känner du dig ur slag? – Om att stanna upp och ta ett steg i taget

  1. Hej Royne! Har nu läst flera av dina inlägg (5 +sista). Väljer nu att göra paus och reflektera. Kan verkligen säga att du slagit huvudet på spiken när det gäller mig. Jag kommer fortsätta läsa och följa dig, inte för att du skriver om något unikt, utan för att du skriver det så lättbegripligt. Ett språk som min trötta hjärna orkar ta till sig. Tack och lycka till med ditt företag.
    Annika Ekroth

    Gillad av 1 person

    1. Tack Annika för återkopplingen! Det gläder mig att du uppskattar mina reflektioner och du har så rätt att det inte är unikt. Bara svårt att få grepp om! Kom ihåg, ett steg i taget och på ett medvetet vis!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.